Microsoft word - likabehandlingsplan_grundskolan_0910.doc

2009-2010
Likabehandlingsplan för Hanemålaområdet
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla
barn skall ha samma rättigheter – tjejer som killar och oavsett
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder
eller sexuell läggning.
Kränkande behandlinguts barn för kränkande behandling gäller
naturligtvis inte illrättavisningar som är befogade för att
upprätthålla
ing och god miljö, även om barn kanppleva tillrättavisningar som kränk
Definitioner
 Gemensamt för kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde.  Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller  Även institutioner som t ex skolan, kan genom strukturer och arbetssätt upplevas som kränkande. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer, när som helst.  En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar utförs av, och drabbar såväl barn som vuxna.  En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han/hon har blivit - fysiska (slag, knuffar) - verbala (hot, svordomar, öknamn) - psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) - texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier) Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande
behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. De
sex diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan
trosuppfattning, ålder, sexuell läggning och funktionshinder.
Direkt diskriminering innebär att ett barn/elev missgynnas i förhållande till
andra.

Indirekt diskriminering innebär att ett barn/elev missgynnas genom
tillämpning av bestämmelser eller förfaringssätt som framstår som neutrala
men i praktiken ändå missgynnar någon.
Trakasserier innebär en behandling som kränker ett barns/elevs värdighet
som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna:
- kön
- etnisk tillhörighet
- religion eller annan trosuppfattning
- funktionshinder
- sexuell läggning.

Annan kränkande behandling innebär ett uppträdande som utan att vara
trakasserier kränker ett barns/elevs värdighet.
Inget krav på uppsåt Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Det är effekten som avgör.
Vår vision
För att alla på Hanemålaområdet, som består av familjedaghem, förskola,
fritidshem, särskola och skola ska trivas och må bra arbetar vi utifrån följande:
 Var och en ska respekteras för den man är oavsett etnisk tillhörighet, trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller kön.  Alla barn och vuxna är lika mycket värda.  Alla på enheten ska visa varandra hänsyn, respekt, omtanke, hjälpsamhet,  Vi ska motverka alla former av diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Alla vuxna på vår enhet är goda förebilder för barn/elever då det gäller hur man
agerar i situationer där man umgås med varandra.
Kartläggning

 Skolsköterskan har hälsosamtal med F-klass, år 2 och 4. Där tas även  I F-klass har man även ett läkarbesök där föräldern deltar.  Utvecklingssamtal där barn/elevers trivsel tas upp.  Klassråd/kompissamtal/samlingar där läraren läser av klimatet i klassen.  Trygghetsgruppen kontaktas vid akuta behov.
Nuläge på grundskolan

De flesta elever uttrycker i trivselenkäten att de trivs i skolan och med sina
klasskamrater och lärare. Lärarna är snälla, duktiga på att lära och hjälpa.
Skolarbetet är kul. Alla elever uppträder dock inte bra mot varandra eller vuxna.
Personalen har upplevt att det förekommit konflikter på rasterna som påverkar
klassrumsklimatet. Ytan för rast på mellanstadiesidan har minskat p g a nybygg-
nation vilket orsakar anledningar till tråkiga situationer. Barn/elever och vuxna
tycker att det ibland är oroligt i matsalen.
Eleverna i klass 1-3 kan känna sig rädda för att någon ska vara dum eller retas
på rasten. Ibland blir det tuffa tacklingar på fotbollsplanen. Språket är inte alltid
vårdat. Ibland kan man känna sig otrygg för att toalettdörren inte ska gå att
öppna. Både pojkar och flickor tycker att det fungerar bra i omklädnings-
rummet. När vuxna är i närheten känns det tryggare men de vuxna behöver gå
runt och kolla så att det inte händer saker där ingen ser.
Eleverna i klass 4-6 anger att det finns flera platser där det kan hända otrevliga
saker, både ute och inne, men det händer inte när vuxna finns i närheten.
Eleverna kan känna sig otrygga på rasterna i kamratrelationer, ex vis på
fotbollsplanen där regler ska tolkas och lag delas in. Fula ord förekommer.
I idrottens omklädningsrum händer det att andra tittar in. Det känns inte bra.
På toaletten i det egna klassrummet måste man få känna att man får sitta i fred.
Eleverna känner sig stressade i matsalen. De tar sig inte tid att äta färdigt.
Föräldrarna tycker att klimatet på skolan blivit tuffare.

Analys
Om man gör fel finns det en rädsla bland eleverna att kompisar ska påpeka detta,
skälla eller ge igen. Man kanske också blir retad eller kallad öknamn.
Skolgården på mellanstadiesidan erbjuder inte så mycket aktivitet under
pågående nybyggnation.
Det finns platser där det är lättare att någon är dum mot en annan. Om en vuxen
finns i närheten händer inte lika mycket.
Det är lätt att ta till svordomar.
Mål för läsåret

 Öka barn/elevers förmåga att fungera bättre tillsammans socialt och emotionellt bland annat genom att använda SET-materialet.  Skapa en bättre rastsituation. Eleverna erbjuds olika rastaktiviteter och  Ha tillräckligt många ute på rasttillsyn och i omklädningsrum så att alla  Se till så att toalettbesök känns trygga.  Lugnare miljö i matsalen. Skapa rutiner som gör att elever upplever att
Åtgärder
Pedagogerna har regelbundna samtal med dessa elever samt arbetar för att
förbättra klimatet och öka tryggheten i gruppen genom samarbetsövningar, SET
och samtal i olika konstellationer.
Vi fortsätter värdegrundsarbetet med SET-materialet.
Vi anordnar aktiviteter där äldre och yngre möts för att barnen ska lära känna
varandra.
Eleverna år 4-6 kommer under höstterminen att erbjudas möjlighet att tillbringa
sin lunchrast en dag per vecka i våra två uppehållsrum, klasserna 5 och 6 får två
dagar per vecka. Där finns det alltid minst en fritidspedagog som kan tipsa
eleverna om olika aktiviteter. Målet är uppnått när detta ingår som en daglig
rutin.
När fler än tre klasser är ute på rast ska det finnas minst två vuxna som har
tillsyn. Dessa ska röra sig runt på skolgården och kolla undanskymda platser.
Alla klasser fortsätter att ha fem minuters tystnad i matsalen när alla har satt sig
till bords i ett försök att sänka ljudnivån. Målet är uppnått när ljudnivån har
sänkts och vårt mätinstrument, örat, visar grönt.

Främjande, förebyggande och motverkande arbete
Organisationsnivå

 Trygghetsgruppen kan träda in vid akuta situationer.  Föräldrarna är delaktiga i diskussioner och förebyggande arbete bl a genom föräldramöten, verksamhetsråd, föreläsningar och diskussionskvällar.  Det ska finnas vuxna där det finns barn såväl ute som inne.  Information angående SET till föräldrar. Gruppnivå

 Att främja ett tolerant och vänligt klimat genom samtal om relationer i  Att lyfta fram demokratiska värden i vardagsarbetet. Där barn/elever ges möjlighet att delta aktivt i exempelvis klassråd, elevråd och samling.
Individnivå

 Två gånger om året genomförs utvecklingssamtal. Vid samtalet tas barnet/elevens trygghet och trivsel upp.  Genomgång av ordningsregler genomförs och skickas hem för underskrift till F-klasselever och vid klasslärarbyte.  Skolsköterskan har samtal kring elevens trivsel. Upptäcka, utreda och åtgärda
Alla vuxna inom verksamhetsområdet har ett ansvar att motarbeta och upptäcka
olika former av trakasserier.
Rutiner

 Personal som får information om att ett barn/elev känner sig utsatt för kränkande behandling gör en bedömning av kränkningens karaktär och vilka åtgärder som ska vidtas.  Ärenden lämnas över till trygghetsgruppen i de fall som kräver ytterligare  Vårdnadshavare till de barn/elever som utövat kränkningen och den/de som blivit utsatta, informeras samma dag som samtal genomförts.  Rektor bedömer om anmälan till annan myndighet ska göras.  Uppföljningssamtal med samtliga berörda.  Utifrån varje enskilt fall görs en bedömning av vilka åtgärder som ska vidtas, i syfte att förändra barnet/elevens situation nu och på längre sikt, t.ex. anpassad rastsituation, sociala berättelser och extra samtalstid.  Om personal/barn misstänks för trakasserier eller annan kränkande behandling av personal/barn/elever ansvarar rektor för utredningen.  Processen dokumenteras och arkiveras. Förankringsprocess kring likabehandlingsplanen

Barn/elever
 Utifrån barn/elevs ålder ska ges möjlighet att vara delaktig i arbetet med likabehandlingsplanen. Detta sker genom t ex klassråd, elevråd och samlingar.
Föräldrar
 Föräldrar får genom enhetens verksamhetsråd möjlighet att vara delaktiga  Likabehandlingsplanen presenteras på höstens föräldramöte och ligger på Detta läsår genomfördes inte punkterna ovan eftersom arbetet med planen inte kommit tillräckligt långt. Föräldrarna fick i stället hem ett brev med frågeställningar som besvarades av 110 föräldrar. Likabehandlingsplanen presenterades på hemsidan. Personal

 Vid höstterminens första kompetensutvecklingsdagar ska
likabehandlingsplanen utvärderas/revideras och utgöra grund för kommande nulägesanalys.  Presentation av aktuell likabehandlingsplan görs på höstens första I år utvärderades och reviderades planen på gemensamma konferenser. Den presenterades sedan på hemsidan. Likabehandlingsplanen gäller för läsåret 09/10.
Hanemålaskolan läsåret 09/10
Pedagogerna på grundskolan

Source: http://www.nybro.net/upload/Dokument/Skolor/Hanem%C3%A5laskolan/Om%20Hanem%C3%A5laskolan/Styrdokument/Likabehandlingsplan_grundskolan_0910.pdf