Uttrycket.se

Josia (642 – 610)
Med honom uppstod den sista väckelsen före undergången. Han ryckte ut till strid
mot Farao Neko på Megiddos slätt och dog där (2 Krön 35:20-25). Neko försökte
rädda Assyrien från att utplånas av babylonier och meder men blev besegrad.

Joahas (3 månader 610)
Josias son, regerade tre månader år 610 men avsattes av Farao Neko när denne var
på hemväg från kriget i Assyrien. Joahas togs till Egypten och dog där (Jer 22:10-12).

Jojakim (610 – 599)
bror till Joahas, hette från början Eljakim. Han insattes av Neko som samtidigt (610)
krävde Juda på skatt: 100 talenter silver och 1 talent guld (2 Kung 23:31-24:7).

Under sina sista tre år från 601 och framåt var Jojakim lydkonung under Babylon (2
Kung 24:1) som nu blivit den ledande stormakten i stället för Egypten (Jer 46:1-24).

Detta betyder att Juda år 601 upphörde att vara ett självständigt rike fram till år 171
f Kr. Jojakim gjorde uppror mot Babylon år 599 och blev avsatt av Nebukadnessar (2

Krön 36:6) och dödad (jfr Jer 22:13-19).
Jojakin (3 månader 599)
son till Jojakim, kom i stället. Jojakin kallas i Bibeln också för Jekonja eller bara
Konja. Han regerade bara tre månader under år 599. Sedan kom Nebukadnessar och
belägrade staden, tydligtvis efter ett uppror (2 Kung 24:8-16). Jojakin gav sig

godvilligt utan att staden stormades. Han togs till Babylon tillsammans med den
första stora skaran judar (jf Jer 22:24-29). Där fick han sitta 37 år i fängelse tills Evil-

Merodach – sonson till Nebukadnessar – frigav honom och lät honom vara den
främste kungen vid hans matbord (2 Kung 25:27-30). Evil-Merodach regerade 563 –

561. Jojakin uppfattades tydligen alltjämt som Judas rättmätige kung.
Sidkia (599 – 588)
hette egentligen Mattanja. Han var farbror till Jojakin och var alltså bror till Jojakim.
Han insattes som lydkonung och regerade elva år. Sidkia gjorde uppror mot Babel.
Nebukadnessar kom då (590) mot Jerusalem och började belägra staden. Farao kom

till undsättning och belägringen hävdes ett kort tag under 589 (Jer 37:1-10). När
Farao besegrats började belägringen på nytt och staden stormades 588. Templet

brändes ner. Sidkia försökte fly men togs till fånga. Hans söner avrättades inför hans
åsyn varpå hans ögon stacks ut och han togs som fånge till Babylon (Jer 34:1-8;

52:6-11; Hes 12:8-16) där han dog.
Genom Jeremia uppmanade Gud Sidkia att kapitulera under belägringen. Då skulle
allt gå bra (Jer 38:14-23). Det var bara Hesekiel som redan var i Babylon som kunde
ange varför Gud sade så (Hes 17:1-21). Sidkia hade svurit en trohetsed till

Nebukadnessar och Gud accepterade inte att han bröt sitt löfte. Men detta sade inte
Gud direkt till Sidkia. Denne skulle veta av sig själv att han hade gett sitt löfte. Gud

vill sällan förklara för oss varför vi skall göra det som vi vet är rättfärdigt. Namnet
Sidkia betyder ”Gud är min rättfärdighet”.

Runt Nineve ---> Assyrien.
Stormakt från cirka 900 f Kr. Blodtörstiga gudar ledde till osedvanligt brutala krig.
Jona gick till Nineve omkr år 760 f Kr. Assyrien gjorde slut på Nordriket Israel genom

att förstöra Samaria 723 och deportera de tio stammarna till Assyrien och Medien.
Andra folk fördes i stället till Samarien och Galiléen. Profeten Nahum förutsade

Nineves undergång. I slutet på 600-talet började Assyrien falla sönder inifrån vilket
gjorde att Medien och Babylonien kunde gå i förbund med varandra och utplåna

Assyrien.
Runt Ecbatana ---> Medien
Under sin storhetstid expanderade Assyrien bl a österut. En rad folkstammar samlade
sig till försvar från cirka 700 f Kr och gjorde Ecbatana till huvudstad när riket Medien
tog form. Detta rike växte i makt genom att expandera ned mot Persien. I Dan 5:31

möter vi kung Darejaves, medern, som styrde enligt Mediens och Persiens lag (Dan
6:8). Persien var vid denna tid (omkr 575 f Kr) ett lydrike under Medien. Från 551 tog

Koresh makten och Medien blev lydrike under Persien i stället.
Runt Babylon ---> Babylonien
När Assyrien föll sönder i slutet av 600-talet grundlade Nabopolassar år 627 som
dess förste kung ett snabbt växande välde med Babylon som centrum. Tillsammans
med Kyaxares II av Medien utplånade han Assyrien år 610. Han dog år 606 och

sonen Nebukadnessar blev kung (606 – 563). Denne gifte sig med en syster till
Astyages som blev kung i Medien år 575. Neb efterträddes av sin sonson Evil-

Merodach (563 – 561). År 557 gjorde syriern Nabonidus en statskupp och tog
makten. I sin tur blev han bortkörd av Koresh år 540 när denne intog Babylon.Tre

deportationer till Babylon
År f Kr
Neb:s regeringsår
Antal
Bibeltext
Daniels kronologiDaniel kom till Babel med den första gruppen som togs år 599 (Dan 1: 1-6). Dennadeportation skedde i Nebukadnessars åttonde regeringsår. Därför blir man en aningförvånad när man i Dan 2:1 f förstår att Daniel skulle ha varit i Babylon redan ikungens andra regeringsår. Faulstich menar att den senare angivelsen skulle hänförasig till Nebukadnessar som världshärskare eftersom han i sin dröm beskrivs som etthuvud av guld i den gestalt som han hade drömt om.
När kan han ha blivit det? Faulstich menar att det bör ha skett efter det angreppNebukadnessar hade gjort mot Egypten år 583-82 (se tredje deportationen ovan somtogs i samma veva). Denna gång knäckte han Egypten för första gången och råddesedan över Tvåflodslandet, Syrien, Palestina och Egypten. Länge kände arkeologerna inte till någon kung Belsassar och teologerna sade därför (ivanlig ordning) att berättelsen om honom bara var en skröna. Sedan grävde manfram bevis på en medregent som hette just Belsassar, vilket ju stämde bra med attdenne lovade Daniel att han skulle bli den tredje mannen i riket (Dan 5:16). Själv varhan ju nummer två. Sedan kom dock problemen. Den Belsassar som man hittade bevis för var inte son till Nebukadnessar (jfr Dan5:13-18; Baruk 1:10-12), inte ens i nedstigande led. Hans far hette Nabonaid, brukarkallas Nabonidus. Han var från Syrien och hade tagit makten genom ett uppror år557 och hade därmed avsatt en minderårig ättling till Nebukadnessar. Vidare stämdeinte hans undergång. Belsassar, Nabonidus son, avsattes av perserkungen Koresh utanatt bli dödad år 540. Han som är Nebukadnessars son dödades däremot och ersattesav Darejaves, medern (Dan 5:30-31) utan någon krigshandling, till synes inom ettdygn. År 540 hade Medien upphört som självständigt rike. Alltså handlar det om två olika personer med samma namn.
I Dan 4 får Nebukadnessar en varning genom en drömsyn. Han varnas för övermodefter alla stora framgångar eftersom han till sist satt upp en guldstaty av sig själv somalla skulle tillbe (Dan 3). Om han inte omvände sig skulle han bli mentalsjuk under 7tider (= 7 år). Det sägs också att han blev sjuk i 7 år varefter han blev ödmjuk ochtillfrisknade samt, enligt Guds löfte, fick tillbaka riket.
Faulstich gör nu en djärv men trovärdig hypotes. Under faderns sjukdom regeradesonen – Belsassar. Genom sitt övermod dödades han innan fadern tillfrisknat och dåfick hans morbror ta vid. Denne hade 62 år gammal nyss blivit kung i Medien medPersien som lydrike. Han hette Astyages och blev kung i Medien 575 och tog över iBabylon år 574. Nebukadnessar blev frisk år 571. Fram tills dess var denne Astyagesen nyckelfigur eftersom han rådde över Medien och Babylonien med erövringarinklusive det ännu ganska ostrukturerade Persien. År 573 var Astyages faktiskt ändanere i Etiopien och krigade.
Vi möter en förvirrande mängd olika kungar i de böcker som beskriver judarnas exil
i Babylon. Detta har gjort dessa böcker svåra att läsa. Framför allt blir det svårt att få
en helhetsbild genom att läsa alla böckerna tillsammans. Låt oss göra ett svep över
de kungar som nämns:
Daniels bok
:
Nebukadnessar (Dan 1 - 4) Belsassar (Dan 5), Darejaves medern (Dan 5:31 + 6 +
11:1) Belsassar (Dan 7 och 8), Darejaves, Ahasveros’ son (Dan 9) Koresh – Cyrus –
(Dan 10);
Esters bok:
Ahasveros, kung i Susans borg över perser och meder
Esra:
Koresh, kung i Persien (Esra 1 – 4:5) Darejaves, kung i Persien (Esra 4:5, 6:14),
Ahasveros (Esra 4:6), Artasasta (Esra 4:7, 6:14), Darejaves (Esra 5:1 – 6:15), Artasasta
(Esra 7:1–26, 8:1)
Nehemja:
Artasasta (i Susan) (Neh 2:1, 5:14). Den babyloniske kungen Artasasta (Neh 13:6)
I tabellform blir det:
Kunganamn
Daniel
Ester
Esra
Nehemja
Hos Haggai och Sakarja omnämnes också en kung vid namn Darejaves.
Nu gör Faulstich en genial förenkling som till synes får många pusselbitar att hamnapå plats. Han inför begreppet trontitel. Alla härskare i Egypten kallades Farao. Ingenav dem hette Farao, det var bara en trontitel. På samma sätt som vi säger kung GustafVasa eller kung Karl XII sade egyptierna farao Neko eller farao Tutanchamon.
Faulstich drar slutsatsen att Ahasuerus är en medisk trontitel medan Artasasta är enpersisk. Detta betyder att man inte direkt kan säga vad kungen kan ha hetat varken iEsters bok – där vi bara möter Ahasuerus – eller i Nehemjas – som talar om Artasasta– eftersom man här bara möter trontiteln. Darejaves medern beskrivs som Ahasveros son. Alltså var både han och hans far kungav Medien, något annat är uteslutet. Eftersom männen i deras släkt blev mycket gamla– Astyages var 97 år när han dog – finns det just ingen annan än honom att välja på.
Varför han här kallas Darejaves är oklart. Det finns inga tecken på någon härskaremed detta namn under den aktuella tiden. Det kom först långt senare en kung iPersien vid namn Darius I Hystaspes som regerade från 521 till cirka 485 men då hade Babylonien gått under som självständigt rike för länge sedan.
Astyages var dessutom den siste mediske kungen. Om det inte var han som var
Darejaves medern, så finns ingen annan att välja på. Medien upphörde att vara ett
självständigt rike år 551 när Koresh gjorde uppror och avsatte sin morfar.
Darejaves medern torde alltså vara identisk med den mediske kungen Astyages.
I Esters bok möter vi en Ahasuerus som alltså också måste ha varit en medisk kung.
Eftersom Astyages var den siste mediske kungen kan det inte vara någon senare än
han själv. Mordokaj (och troligen även Ester som på en gång var hans kusin och
fosterdotter) deporterades i första omgången – år 599 (Ester 2:5-7). Eftersom många
forskare trott att Ahasuerus var ett egennamn har man velat göra Ester till gemål åt
den kung som kom på tronen år 485 efter Darius I och som av grekerna kallades
Xerxes. Om Ester levde vid den första deportationen år 599 torde hon i hård
konkurrens ha tjusat kungen vid minst 120 års ålder.
Slutsatsen blir i stället att om det inte skulle vara Astyages här med, så bör det ha varit
hans far Kyaxares II. Men Astyages var 62 år när han blev kung och hans far var så
gammal (cirka 80 år) i den aktuella tiden att han inte kan komma ifråga.
Darejaves medern hade under sig 120 satraper medan Esters bok talar om en
Ahasuerus som festar i ett halvår sedan han utvidgat sig 127 satraper. Det ligger några
år emellan dessa noteringar så jämförelsen är högst plausibel. Kanske anledning nog
för en så lång fest!
Ahasuerus i Esters bok torde alltså också vara identisk med Astyages vilket gör att
Daniels och Esters böcker utspelar sig i samma tidsintervall. De blir därmed kopplade
berättelser.
Allt detta betyder nu att de första 5 raderna i nästa tabell blivit kartlagda. Sedan
kommer emellertid kung Koresh (som redan Jesaja profeterade om på 700-talet – Jes
45:1 där Koresh kallas Herrens smorde, alltså messias). Med honom växer det
persiska imperiet fram som till sist omfattar allt från Makedonien till Indien och till
Etiopien.
Vi kan nu sammanfatta viktiga delar av det historiska skeendet i tabeller. Astyages
visar sig vara både Darejaves medern och Ahasueros i Esters bok.
Av alla tänkbara kungar fram till mitten av 400-talet är det nämligen bara Astyages
som fyller alla kronologiska kriterier för Purim. Dagen skall infalla på en lördag den
trettonde dagen i den tolfte månaden i kungens tolfte regeringsår. Det stämmer
perfekt för Astyages men inte för någon annan. Också detta bidrar till slutsatsen att
Astyages är Ahasuerus i Esters bok. Samtidigt kan man förvåna sig över exaktheten i
de kronologiska angivelserna i exilens böcker. Det första Purim går att bestämma på
dagen!
Årtal
Bibeltext
Händelse
Första deportationen efter Jojakims uppror Jerusalem faller efter Sidkias uppror. Deportation Daniel beskriver kungens dröm och uttyder denKoresh, dotterson till Astyages, föds som son till en Nebukadnessar blir mentalsjuk för sju år framåt.
Gud lovar att Nebukadnessar skall få Egypten Astyages festar 180 dagar efter lyckat krig Nebukadnessar blir frisk och återinsätts Ester förs till Ahasueros/Astyages harem Ester blir Persiens och Mediens drottning Nebukadnessar dör Evil-Merodach blir kung Ester går inför kungen, Haman avslöjas och Judarna vinner en stor seger. Sabbatsvilan fördröjsen dag. Purim instiftas.
I Susan fortsätter striderna en dag till. Ävensabbatsvilan förskjuts 2 Kung 25:27-30 Kung Jojakin friges i Babylon och får en hedersplats vid kung Evil-Merodachs bord.
Tydligen är detta en effekt av att judarna nu Kung
Land
Kommentar
606 – 563, ”sjukskriven” 577 – 571 Medien o Persien Astyages. Neb gift med hans syster Astyages (Ecbatana inte längrehuvudstad) Regerar 575-551(-540) Persien o Medien Dotterson till Astyages. Kung i en persisk lydprovins under Medien.
Gör uppror mot sin morfar ochavsätter honom 551 men låterhonom leva tills han dör 540.
Persien och Medien enas nu underpersisk överhöghet. Intar Babylon540, sedan är det bara Persien somräknas. Ger 551 judarna till-sägelseatt återvända och bygga uppJerusalem och templet. Dödsårokänt, möjligen 530 Fogar Egypten till imperiet. Dör 523på hemväg från Egypten Kuppmakare från Under Kambyses frånvaro utgav han sig för att vara dennes bror Smerdis.
den i nästan två år. Han är denAhasueros som åsyftas i Esra 4:6.
Satt så kort tid vid makten att hanaldrig hann svara på det klagobrevsom han fick Avlägsen släkt till Lyckas avsätta PseudoSmerdis.
Kambyses. Kung i i Esra, Haggai och Sakarja samtPersien Regerar 485 – 464. Det är han somde flesta påstår är kungen i Estersbok, 100 år för sent! Händelse
Bibeltext
Tidpunkt m m
551 f Kr – så snart han fått makten.
Altaret klart, Offren börjar. Esra kap 3 Grunden till templet läggsTempelbygget avstannar = PseudoSmerdisNya klagobrev till Artasasta Esra 4:7-24 Troligen tidigt i Darius regering, alltså Hagg kap 1 Sak 520 f Kr. Darius hittar Koreshs påbud i kap 1 Esra kap Ametas borg i Ecbatana och ger order Händelse
Bibeltext
Tidpunkt m m
bekänner sina synder ochförbundet förnyas Från början var Esra och Nehemja en enda sammanhängande bok. Nehemjas bok ärhelt och hållet skriven i jag-form. Det är Nehemja själv som berättar. I Esras bokövergår skildringen från allmän berättelse till jag-form vid kapitel 7:27.
Man har velat lägga tiden för dessa händelser någon gång i intervallet 450 – 430 f Kr.
Detta skulle i så fall ge en intressant uttolkning av profetian om messias och de sjuttioårsveckorna (= sabbatsåren) i Dan 9:24-27. Faulstich placerar händelserna undersenare halvan av 500-talet. Slutet på Nehemja ligger enligt honom en bit in på 400-talet, dock helt inom regeringstiden för Darius I. För den dateringen har han mycket goda skäl. Det viktigaste är en rad brev från enjudisk flyktinggrupp som sökte sig till Elefantin i Egypten när Juda gick under – de såkallade Elefantin-papyrusarna. Dessa brev är daterade både enligt judisk tideräkningoch enligt ett slag av egyptisk. Detta gör att man kan datera dem exakt enligt vårtideräkning. I dessa brev omnämns bl a de persiska ståthållare – Sanballat och Tobia –som försökte stoppa Nehemjas byggande på muren runt Jerusalem.
Enligt Jeremia skulle Juda ligga öde i 70 år medan folket tjänade kungen i Babel (Jer25:11-12; jfr 2 Krön 36:21 och Dan 9:1-3). Landet skulle återta de sabbater som adrighållits ordentligt. Dessa 70 år har berett teologerna ett visst bekymmer. Man har av hävd börjat räknadetta tidsintervall från Jerusalems fall. Tidigare sade man att detta hände år 586,numera lutar många åt 587. Faulstich betonar att det skedde 588 och han menar sigha en viktig solförmörkelse att stödja sig på för dateringen av hela den aktuellaperioden. Vidare har man sagt att folket började återvända år 539 när Koresh intagitBabylon. (Denna händelse förlägger Faulstich till 540. Återvändandet började redan551 med Koreshs edikt.) Problemet är nu att detta inte blir 70 år utan 49 år, maximalt 50. Sedan har man nöjtsig med att dra slutsatsen att Bibelns tidsangivelser inte är att lita på – eller möjligenatt Gud skulle ha ångrat sig.
Faulstich löser även detta problem på ett övertygande sätt. Det finns två dagar somprofeterna Hesekiel resp Haggai pekar ut som så särskilt viktiga dagar att man måsteminnas dem på ett speciellt sätt.
HERRENS ord kom till mig i det nionde året, på tionde dagen i den tionde månaden.
Han sade: ”Du människobarn, skriv upp namnet på denna dag, just denna dag, ty

kungen i Babel har just i dag ryckt fram mot Jerusalem. (Hes 24:1-2)
På tjugofjärde dagen i den nionde månaden av Darejaves andra regeringsår kom
HERRENS ord till profeten Haggai. (Hag 2:11)
Lägg noga märke till det som sker från denna dag och framöver, från den tjugofjärde
dagen i nionde månaden, från den dag då grunden lades till HERRENS tempel. Finns
någon säd ännu kvar i kornboden? Nej, och varken vinstocken eller fikonträdet,

varken granatträdet eller olivträdet har ännu burit någon frukt. Men från denna dag
skall jag välsigna. (Hag 2:19-20)

Hesekiels text hänför sig till Nebukadnessars regeringstid och den dagen går alltså attfastställa exakt eftersom man vet vilket år hans regering började (606). Detta datumblir därför 21/12 år 590 f Kr.
Haggai syftar i sin tur på Darius I vilket står utsagt i texten. Även detta datum blirdärför exakt, nämligen 11/12 år 520. Detta år förstörde Darius I murarna runtBabylon och tempelbygget kom igång.
Här sägs alltså de 70 åren han börjat i och med belägringen av Jerusalem. Kanskeslutade man offra när belägringen började för att i stället äta det kött man kunde få.
Slutet på de 70 åren kommer när man får fart på tempelbygget.
Tiden mellan de båda dagarna beräknar Faulstich till 25 556 dagar = 69 år och 12månader räknat efter nymåne såsom judarna gjorde. Alltså stämmer det exakt.
Utgångspunkten är en uppenbarelse som Daniel fick genom ängeln Gabriel: Sjuttio veckor är bestämda över ditt folk och över din heliga stad för att göra slut på
överträdelse, försegla synder, försona skuld, föra fram en evig rättfärdighet, fullborda
syn och profetia och smörja den Allraheligaste. 25Vet därför och förstå: Från den tid

då ordet gick ut att Jerusalem skulle återställas och byggas upp till dess den Smorde
Fursten kommer, skall det gå sju veckor och sextiotvå veckor. Gator och vallgravar

skall på nytt byggas upp, trots tider av svårigheter. 26Men efter de sextiotvå veckorna
skall den Smorde förgöras, helt utblottad. Och staden och helgedomen skall

förstöras av folket till en furste som kommer. Men slutet kommer som en störtflod.
Intill änden skall det råda krig. Förödelse är fast besluten. 27Han skall stadfästa

förbundet med de många under en vecka, och mitt i veckan skall han avskaffa
slaktoffer och matoffer. Och på styggelsers vinge skall förödaren komma, till dess att

förstöring och oryggligt beslutad straffdom utgjuts över förödaren. (Dan 9:24-27
SFB)

Den Smorde som skall förgöras har ofta beskrivits som Jesus på korset. Om vi dåräknar baklänges från år 5 april 30 och drar ifrån 490 år så kommer vi till 18 april år461. Denna dag skulle alltså påbudet ha gått ut att Jerusalem skulle byggas upp pånytt. Emellertid är det helt klart i Bibeln att det påbudet gick ut i kung Koreshs förstaregeringsår (2 Krön 36:22-23; Esra 1:1). Enligt Faulstich skedde detta 551 f Kr, alltså90 år ”för tidigt”. Även sekulära historiker säger helt klart att Koresh har levat men atthan var död för länge sedan när man kommer till år 461.
Inte någonstans i NT refererar man till dessa verser hos Daniel för att bevisa att Jesusär Messias. Jesus hade ändå undervisat lärjungarna om ”vad som var sagt om honom ialla Skrifterna” (Luk 24:27). Till detta kommer att texten hos Daniel bitvis är dunkeloch svår att översätta. En närmare granskning ger vid handen att texten inte talar om en smord furste utanom två. Den förste skall komma efter sju veckor, alltså efter 49 år. Utgår vi från år 551kommer vi till år 502. Det året får Nehemja kunskap om Jerusalems bedrövligatillstånd och han börjar genast be om en möjlighet att dra dit för att bygga upp enmur runt staden. Faulstich uppfattar honom som den första fursten.
Sedan skall det gå 62 veckor. Då kommer vi till år 68 f Kr. Finns det då någon smord(det står inte Messias eller den Smorde i bestämd form i grundtexten) som går under?Ja, han var jude och både präst och kung och hette Hyrcanus II. Han hade nysskommit på tronen då hans yngre bror, Aristobulus, störtade honom i ett inbördeskrig. Mycket snart, efter 3 ½ år kommer en annan furste som inte är smordoch som leder ett folk som skall komma att förstöra Jerusalem. År 64 kom romarenPompeius. Han belägrade och intog Jerusalem. Pompeius gick rakt in i detallraheligaste i templet och skar halsen av dem som offrade. Därmed upphörde offren.
Senare, när han inte hittade några stora skatter i templet, gav han emellertid order omatt templet skulle renas och offren till Gud skulle fortsätta. Han insatte Hyrcanus somöverstepräst för att få bort Aristobulus och gjorde samtidigt slut på prästenskungavärdighet. I slutet på den sista ”veckan”, alltså år 61 hade Julius Caesar ett fast grepp om stadenoch landet som sedan kom under Herodes välde. År 70 förstörde romarna underTitus staden efter belägring och stormning.

Source: http://uttrycket.se/Ljud/Kompendium.pdf

Microsoft word - kvarnensamkommunforvaltningsstadga.docx

Kvarnen samkommun FÖRVALTNINGSSTADGA Godkänd av samkommunstämman den 14.12.2010. Genom denna förvaltningsstadga upphävs tidigare förvaltningsstadga för Samkommunen för Kronoby folkhögskola. Kapitel 1 Allmänna föreskrifter 1 § Tillämpning Samkommunstämmans uppgifter och ansvar bestäms i kommunallagen, i samkommunens grundavtal och i samkommunstämmans arbetso

Serr.qxd

One-year Results of Photorefractive Keratectomy With and Without Surface Smoothing Using the Technolas 217C Laser Sebastiano Serrao, MD, PhD; Marco Lombardo, MD ABSTRACT PURPOSE: To assess the efficacy, predictability, Several factors can affect smoothness of the stability, and safety of a smoothing technique in patients with myopia immediately after photore- laser beam diameter1, l

Copyright © 2010-2018 Pharmacy Drugs Pdf